Genetik och beräkna utfall i en kombination har redan från början fascinerat mig. Nu fick jag tidigt lära mig att förväntat utfall verkligen inte innebär faktiskt resultat. Det märkte jag redan i min första birmakull!
Jag är långt ifrån en expert. Men har tillagt mig grunderna och fått en förståelse för hur anlag kan bäras dolt i generationer innan det poppar upp helt oväntat. Det är därför det är så viktigt att inte kompromissa med avelsmaterialet. För likväl som färganlag dolt kan bäras vidare, så kan också andra, mer oönskade, egenskaper spridas och föras vidare i det dolda.
Grundläggande färggenetik för katter
En katt har i grunden två pigment, svart och röd. Pälsen hos katter kan ha olika färger och mönster och detta styrs av en kombination av flera gener. Det röda pigmentet ger röd eller creme färg, det svarta pigmentet ger färgerna svart, blå, choklad och lila m fl.
Den röda färgen ärvs könsbundet. Alltså anlaget för rött pigment finns bara på X-kromosomen. Hanen, som endast har en X‑kromosom (XY), kan enbart ha anlag för röd färg eller inte. Honan med sina två X‑kromosomer (XX) kan ha anlag för både rött och icke‑rött (alltså svart pigment) samtidigt och blir då så kallad sköldpaddsfärgad.
Blekningsgenen för fjäderdräkt
Silverudds Blå
Svart, blå och spättad är samma fjäderdräktsfärg förutom en blekningsgen.
En blå höna är genetiskt Bl/bl vilket ger blå fjädrar med svart kant. Övriga möjliga varianter är Bl/Bl som ger färgvarianten spättad, en nästan helt vit fjäderdräkt med enstaka svarta fjädrar. Slutligen finns också svart, bl/bl som ger helt svarta fåglar
Silverudds blå lägger gröna ägg. Hur tusan kan de göra det? Genom två gener för skalfärg. En för brunt skal - och en för blå skalfärg. De tillsammans ger den gröna skalfärgen.
I hobbybesättningar förvånas folk varför de från färggranna avelsägg, får en helt annan färg på äggen sedan från sina kläckta djur. Ja, gravt förenklat har föräldradjuren oftast inte gått rasrent är det stor sannolikhet att någon av anlagen för skalfärg ramlat bort i nästa led. Dvs, häftigt gröna ägg, kan ge kycklingar som lägger vanliga bruna ägg, för att tuppen inte bar på anlag för blå skalfärg.
Könskromosomer - inte bara X och Y
Våra egna och katternas könskromosomer benämns X och Y, där honan bär XX och hanen på XY. Detta medför att det är kromosomen från fadern, X eller Y, som avgör ungens kön. Y kromosomen är så liten att den bara har ett fåtal gener medan X kromosomen är större och har många olika gener. När en gen sitter på X kromosomen ärvs den könsbundet - som den röda färgen på katter!
Detta gäller för oss människor och alltså också för våra katter - och vad vi förväntar oss stämma för alla djur. Men så är inte fallet! Hos fåglar, där ibland höns, är det honan, alltså ägget, som bestämmer kycklingens kön. Och alltså inte pappans spermier. På fjäderfä benämns hönan och deras könskromosomer istället, Z och W. Hanen bär på ZZ och honan på ZW.
Några genetiska termer
Kromosom
Är det genetiska materialet som finns i cellens kärna. De är uppbyggda av DNA. De är parvis lika, där ett kommer från mamman, och ett från pappan.
Gener
En gen är en bestämd del av en kromosom som utgör en mall för ett protein. Det finns massor med gener på en kromosom. Protein är kroppens byggsten. Alla gener benämns med en bokstav enligt internationell standard. Varje gen har sitt bestämda ställe på kromosomen och detta kallas locus. Genen är ärftlighetens grund.
Locus
Locus kallas det förutbestämda ställe på kromosomen där genen sitter. Det finns flera olika typer av locus. Te.x. färger, defekter etc.
Allel
När en gen i ett locus förekommer i olika varianter kallas dessa alleler. Ta t.ex genen för svart som har två inriktningar på katt, en för choklad och en för kanel.
Fenotyp
Med detta menas det faktiska utseende som katten/hönan har.
Genotyp
Med detta menas de anlag som katten/hönan bär på men som den inte visar.
Recessiv
Döljs helt av ett dominant anlag. Det visar sig först då det förekommer genom att djuret har ärvt samma anlag från vardera föräldern. I litteraturen benämns detta med gemener, i samma fall som exemplet ovan men måste förekomma två gånger (bb) för att pälsen ska visa t.ex. Choklad.
Dominant
En gen är dominant när effekten syns i djurets fenotyp. Dvs. den kan vidare dominera över och dölja att individen bär ett recessivt anlag. Dvs. med anlaget recessivt menas att det finns dolt och man ser det inte. I litteraturen benämns detta med versaler, i detta fall t.ex. B = svart som är dominant över b = choklad för katter.
Homozygot
Det är katten/hönan när de båda anlagsparen i allelen är helt lika.
Heterozygot
Det är katten/hönan när de båda anlagsparen i allelen är olika. Man säger att anlagen är dominant respektive recessiv.